Organisation och uppdrag

Tillsammans med medlemmarna utvecklar och samordnar Arbetsgivarverket den statliga arbetsgivarpolitiken och tecknar kollektivavtal för 298 000 anställda. Medlemmarna styr och finansierar verksamheten.

Arbetsgivarverkets uppgifter är att:

• Ansvara för centrala förhandlingar med de fackliga organisationerna.
• Företräda staten i arbetsrättsliga tvister.
• Svara för sådan information, rådgivning och utbildning som arbetsgivare på det statliga området behöver.

Verket är uppbyggt som en medlemsstyrd förening och verksamheten finansieras huvudsakligen genom medlemsavgifter. Avgiftens storlek beräknas som andel av respektive medlems bruttolönesumma.

Arbetsgivarverket är också en förvaltningsmyndighet vilket innebär att den lyder under regeringen.

Arbetsgivarverket har cirka 70 medarbetare. Arbetsgivarverkets ledningsgrupp består av generaldirektören och de fem enhetscheferna.

 Generaldirektör är Ann Follin.

Arbetsgivarverkets ledningsgrupp

Arbetsgivarverkets medlemmar

Arbetsgivarverkets medlemmar består av cirka 250 myndigheter och affärsverk men också andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området. Medlemmarna har tillsammans cirka 290 000 anställda. Medlemmarna i Arbetsgivarverket delas in i olika sektorer i huvudsak baserat på verksamhetsinriktning. Det finns två medlemsråd som är rådgivande till Arbetsgivarverkets styrelse. Medlemsråden bidrar till att få fram bra beslutsunderlag i det gemensamma uppdraget att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken.

Medlemmarnas inflytande

Varje medlems högsta chef utser en medlemsföreträdare som representerar medlemmen i någon av Arbetsgivarverkets sektorer. Att vara medlemsföreträdare förutsätter ett mandat att företräda den egna verksamheten i arbetsgivarfrågor och ett aktivt deltagande vid sektormötena.

Fem sektorer

Det finns fem sektorer. Varje sektor träffas tre till fyra gånger per år för att diskutera aktuella arbetsgivarfrågor, utbyta erfarenheter och bidra till att driva och utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken. Indelningen i sektorer görs främst utifrån verksamhetsinriktning enligt följande:

• Sektor 1: Allmän offentlig förvaltning, försvar, samhällsskydd och rättskipning.
• Sektor 2: Näringslivsfrågor, Miljöskydd samt Bostads- och samhällsutveckling.
• Sektor 3: Hälso- och sjukvård, kultur, utbildning och socialt skydd.
• Sektor 4: Universitet och högskolor.
• Sektor 5: De till antalet största medlemmarna exklusive lärosäten.

Två medlemsråd

Medlemsråden är rådgivande organ till Arbetsgivarverkets styrelse. Råden bidrar till att få fram bra beslutsunderlag i det gemensamma uppdraget att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. Ledamöter är medlemsföreträdare och kommer från alla sektorer och representerar både stora och små myndigheter. Ledamöterna bidrar med sina samlade kunskaper och erfarenheter och agerar utifrån ett arbetsgivarpolitiskt helhetsperspektiv.

Styrelsen

Styrelsen utses av regeringen på förslag från Arbetsgivarkollegiet (se nedan) och består av högst 15 medlemschefer. Rikspolischef och överbefälhavare är obligatoriska ledamöter. Styrelsen anställer Arbetsgivarverkets generaldirektör som också är ledamot i styrelsen.

Arbetsgivarverkets styrelse

Arbetsgivarkollegiet

Arbetsgivarkollegiet är Arbetsgivarverkets högsta beslutande organ och sammanträder en gång per år. Ledamöter är varje medlems högsta chef. Kollegiet beslutar om Arbetsgivarverkets inriktning och hur de statliga arbetsgivarna gemensamt ska agera. Det beslutar också om medlemsavgift och ger förslag till ledamöter i Arbetsgivarverkets styrelse.

Medlemsundersökning

Arbetsgivarverket genomför varje år en medlemsundersökning i form av en webbenkät. Syftet är att utvärdera övergripande, styrande och stödjande mål som inte utvärderas på annat sätt. Resultaten från undersökningen rapporteras till Regeringskansliet via årsredovisningen, återkopplas i medlemsorganisationen och används till planering och utveckling av verksamheten. 

En gemensam strategi

Arbetsgivarverket har i samverkan med medlemmarna tagit fram en arbetsgivarpolitisk strategi, för att stödja effektiva verksamheter och säkerställa långsiktig kompetensförsörjning. Strategin är ett värdefullt verktyg i vårt utvecklingsarbete.