Den arbetsgivarpolitiska delegeringen
2024 har den arbetsgivarpolitiska delegeringen funnits i 30 år. Här uppmärksammar vi dess betydelse för Sverige och svensk statsförvaltning.
Uppdaterad: 2025-05-06
Den arbetsgivarpolitiska delegeringen ger de statliga arbetsgivarna en unik möjlighet att i samverkan skapa förutsättningar för en god förvaltning.
År 1994 beslutade riksdag och regering om den arbetsgivarpolitiska delegeringen inom staten och samtidigt bildades Arbetsgivarverket. Genom delegeringen har regering och riksdag delegerat ett partsansvar i lönebildningsfrågor till Arbetsgivarverket och dess medlemmar.
- Statlig sektor blev på så sätt fullt
- ut en del av den svenska modellen
- för avtalsförhandlingar där regeringen
- inte är en part i förhandlingarna
Fram till 1994 var det Sveriges regering och riksdag som ansvarade för lönebildningen och löneförhandlingar på det statliga området. Tidigare hade statens lönesystem varit ett strikt reglerat och hierarkiskt system med fastlagda löneplaner.
Det arbetsgivarpolitiska uppdraget
Regeringen har delegerat stora delar av arbetsgivarpolitiken till myndigheterna och deras högsta chef. Myndigheterna har därmed ett självständigt arbetsgivaransvar för personal och organisation av verksamheten.
1994 genomfördes också en reform som innebar att arbetsgivarpolitiken, som är en del av förvaltningspolitiken, delegerades till respektive myndighet. Reformen bekräftade den svenska modellen där självständiga parter på arbetsmarknaden - inte lagstiftaren - ansvarar för lönebildningen.
Delegeringen innebar att lönebildningen skulle ske på myndighetsnivå. Samtidigt infördes ett ramanslagssystem och de statliga arbetsgivarna blev obligatoriska medlemmar i den då, nybildade arbetsgivarorganisation Arbetsgivarverket.
Arbetsgivarverket fick uppdraget att samordna och utveckla den delegerade arbetsgivarpolitiken, förhandla de centrala avtalen, ge råd och stöd samt företräda myndigheterna i arbetstvister.
Delegerat ansvar och samverkan
Av den arbetsgivarpolitiska delegeringen följer att Arbetsgivarverket är arbetsgivarorganisation för statlig sektor och samtliga myndigheter under regeringen är obligatoriska medlemmar samt ett antal frivilliga medlemmar.
Arbetsgivarverket ansvarar för utveckling och samordning av den statliga arbetsgivarpolitiken tillsammans med medlemmarna. Denna samordning kallas arbetsgivarsamverkan och slås fast i myndighetsförordningen som gäller alla myndigheter.
Lokal arbetsgivarpolitik
Den arbetsgivarpolitiska delegeringen ger varje myndighet stor frihet att självständigt utforma den lokala arbetsgivarpolitiken. Myndigheten kan exempelvis själv besluta om organisation, arbetsprocesser, lönebildning och kompetensförsörjning, samverkan samt tillämpning av arbetstider och allmänna villkor i övrigt.
Den lokala arbetsgivarpolitiken ska gagna både verksamheten och medarbetarna. Den ska överensstämma med den gemensamma arbetsgivarpolitiken, det vill säga de centrala statliga kollektivavtalen och regeringens övergripande mål för de statliga arbetsgivarfrågorna.
Den lokala arbetsgivarpolitiken ska också utformas så att den stödjer de gemensamma arbetsgivarpolitiska strävanden och målbilder som kommer till uttryck i en gemensam strategi för statliga arbetsgivare.
Du kan läsa mer i skriften Den arbetsgivarpolitiska delegeringen inom staten
Film om den arbetsgivarpolitiska delegeringen
I den här filmen berättar vi om det som kallas den arbetsgivarpolitiska delegeringen, en princip om hur de statliga verksamheterna via Arbetsgivarverket samverkar som arbetsgivare inom partsmodellen.
Vi berättar också vilka strategiska frågor som medlemmarna i Arbetsgivarverket valt att prioritera i sin gemensamma strategi för arbetsgivarpolitiken.
