Remiss av departementspromemorian Genomförande av det nya blåkortsdirektivet (Ds 2023:6)

Arbetsgivarverket har fått möjlighet att besvara ovan rubricerade promemoria. Arbetsgivarverket svarar utifrån ett statligt arbetsgivarperspektiv.

En fungerande arbetskraftsinvandring är av betydelse för statliga arbetsgivares kompetensförsörjning, särskilt i de fall då verksamheten är i behov av högkvalificerad internationell kompetens. Det är därför välkommet att arbetsgivare får förenklade möjligheter att attrahera och rekrytera högkvalificerad arbetskraft från länder utanför EU.

5.3 Fastställande av lönetröskel

Enligt artikel 5.3 i direktivet ska medlemsstaterna fastställa en lönetröskel som ett av kraven för att ett kvalificera sig till ett EU-blåkort. En sådan tröskel bestäms inom ett intervall om minst 1,0 gånger men inte mer än 1,6 gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige. I promemorian dras slutsatsen att den nuvarande lönetröskeln på 1,5 är välavvägd och fortsatt bör gälla.

Jämfört med flera andra EU-länder har antalet ansökta EU-blåkort varit lågt i Sverige. En anledning till detta, som utredningen också lyfter fram, är att Sveriges nationella regler om uppehållstillstånd för arbete inneburit kortare handläggningstider, inte minst genom det så kallade certifieringssystemet som Migrationsverket ansvarar för och som nu är under översyn. Detta har troligen bidragit till att många tredjelandsmedborgare som egentligen är kvalificerade att ansöka om EU-blåkort i stället har ansökt om ett nationellt uppehållstillstånd för arbete.

I promemorian Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare föreslår regeringen att villkoren för nationellt uppehållstillstånd för arbete ska höjas. Eftersom det finns ett samspel mellan reglerna för arbetskraftsinvandring och reglerna för EU-blåkort anser Arbetsgivarverket att en höjning av försörjningskravet för arbetskraftsinvandring kan motivera en lägre lönetröskel för EU-blåkort. En lägre lönetröskel kan bidra till att göra EU-blåkorten mer attraktiva och därmed skapa bättre förutsättningar för rekrytering av högkvalificerad arbetskraft till Sverige.

5.4 och 5.5 Möjligheter till undantag från punkt 3

Enligt direktivets artikel 5,4 öppnas en möjlighet att göra undantag från huvudregeln och istället tillämpa en lägre lönetröskel för anställning inom yrken där efterfrågan på arbetstagare som är tredjelandsmedborgare är särskilt stor. Arbetsgivarverket anser att ett enkelt och okomplicerat system med så få undantag som möjligt är att föredra.

Enligt det av regeringen presenterade tilläggsdirektivet till utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring ska möjligheten att för vissa yrkesgrupper införa undantag från den lönenivå som ska gälla generellt till syfte att inte riskera kompetensbrist. Arbetsgivarverket vill därför samtidigt betona att de undantag som eventuellt föreslås i denna i så fall bör korrespondera med motsvarande EU-blåkort.

Beslut i detta ärende fattas av generaldirektör Christina Gellerbrant Hagberg, efter föredragning av utredaren Emil Lindström. I den slutliga handläggningen deltog även enhetscheferna Åsa Krook, Hedda Mann, Anna Falck, Lars Andrén, gruppchef Per Åkesson samt utvecklingsstrateg Anna Sjöstrand.