Hög inflation gav fortsatt minskade reallöner på det statliga avtalsområdet

Löneutvecklingen för 2023 återspeglar det tredje året i de statliga ramavtalen RALS 2020-2023 och den årliga lönerevisionen för motsvarande period i ramavtalet RALS 2010-T. Eftersom inflationen under 2023 enligt KPI uppgick till 8,5 procent blev den reala löneutvecklingen minus 6,0 procent. Motsvarande siffra 2022 var minus 6,1 procent. Detta framgår av ny statistik från Arbetsgivarverket.

Sedan industriavtalets tillkomst i mitten på 1990-talet har det varit positiv reallöneutveckling i staten alla år fram till år 2021 då den var oförändrad. Under 1998-2021 ökade reallönen sammantaget med 55 procent men räknar man med de två senaste årens negativa utveckling så har reallöneökningen istället varit 37 procent mellan 1998 och 2023. Det innebär att lönens köpkraft för de statsanställda i genomsnitt är tillbaka på nivån för år 2012. Motsvarande utveckling har skett för hela arbetsmarknaden. 

Staten har överlag jämnare löneutveckling än andra sektorer

Över tid går det att se att staten haft en något jämnare löneutveckling jämfört med övriga sektorer, det vill säga privat sektor och kommuner och regioner.

Utvecklingen visar att staten följer löneutvecklingen på arbetsmarknaden väl. Detta är i linje med principen om den arbetsgivarpolitiska delegeringen som innebär att statliga arbetsgivare av regering och riksdag, via Arbetsgivarverket, fått en självständig roll i förhandlingarna på det statliga avtalsområdet.

– En av förutsättningarna för delegeringen är att staten inte ska vara lönenormerande och därmed inte störa kostnadsutvecklingen i det konkurrensutsatta näringslivet, säger Anders Stålsby, statistikchef på Arbetsgivarverket.