Bristen vid rekrytering ökar igen för de statliga verksamheterna

Arbetsgivarverket har sedan 1997 via vår Kompetensbarometer följt upp kompetensförsörjningen för de statliga verksamheterna. Efter att bristen under hösten fallit ökar nu bristen igen. Vårens mätning visar att 75 procent av Arbetsgivarverkets medlemmar haft brist på lämpliga sökanden vid rekrytering, en ökning med 8 procentenheter jämfört med den förra mätningen. 

Att bristen nu ökar trots att arbetsmarknadsläget försvagats beror enligt Arbetsgivarverkets chefsekonom Roger Vilhelmsson på att rekryteringsbehovet inom främst försvar och rättsvårdande myndigheter ökar snabbt men det finns också strukturella förklaringar.   

– Svårigheten att rekrytera rätt kompetens har ökat trendmässigt under flera år. Bristen inom vissa områden är strukturell och beror framför allt på en underliggande matchningsproblematik där den tillgängliga arbetskraften inte motsvarar kompetensbehoven på arbetsmarknaden. I staten, där en stor del av jobben kräver högskoleutbildning, framstår detta extra tydligt, säger Roger Vilhelmsson.

Bristen på it-kompetens minskar från höga nivåer

Under en mycket lång tid har bristen inom staten varit störst inom området it-kompetens. I vårens mätning är it fortfarande det största bristområdet men bristen faller nu tillbaka. För systemutveckling och förvaltning minskar bristen från 56 procent i höstas till 34 procent. För it-drift, underhåll och support minskar bristen från 46 procent i höstas till 35 procent.

– Att bristen på it-kompetens minskar i staten är naturligtvis positivt. Samtidigt vittnar flera av våra medlemmar om att det generellt sett är en stor efterfrågan på erfaren nyckelkompetens som behövs för att genomföra önskade och nödvändiga effektiviseringar och verksamhetsutveckling, säger Roger Vilhelmsson.

HR och personalarbete liksom chef med personalansvar är områden där bristen ökar. En förklaring till detta kan vara att utökade säkerhetskrav gjort rekryteringsarbetet mer omfattande och därför blivit mer resurskrävande. 

Ansträngd ekonomi ger ökad användning av anslagskrediten 

Nästan 70 procent av verksamheterna bedömer att den totala budgeten ökar för 2024. Samtidigt uppger en lika stor andel av verksamheterna att de tror att de i år kommer att behöva använda sin anslagskredit, vilket är en rekordhög andel. 

– Ökade sakanslag och satsningar inom många områden ger en ökad budgetomslutning. Att användning av anslagskrediten tros öka tyder samtidigt på att många myndigheter väntar sig ett fortsatt högt kostnadsläge och en ansträngd ekonomi. De har svårt att få förvaltningsanslagen som bland annat finansierar myndigheternas löner, pensioner och lokaler, att räcka till, säger Roger Vilhelmsson.